När Theo föddes

Jag vaknade på fredagsmorgonen klockan 06 av en ond värk. Hann tänka att det förmodligen bara är ännu en förvärk, men det tog bara fem minuter tills jag kände nästa värk. Det strålade genom ländryggen precis som jag hade förväntat mig att det skulle göra, och jag var tvungen att andas igenom värken. Inga förvärkar med andra ord! Vi är igång. Jag väcker Kostas, ber honom klä Stella och ringa till farmor. Stackars Stella, hon var orolig för mig och ville sitta i mitt knä. Men hon var vid gott mod när hon gick till farmor och farfar.

Värkarna fortsätter att komma med jämna mellanrum, under 5 minuters intervall. Klockan 07 ringer jag förlossningen och får höra det där jag inte ville höra, att det just nu är fullt. Det finns dock möjlighet att rum blir lediga inom några timmar och hon undrar om vi vill avvakta lite eller istället undersöka möjligheter på annat sjukhus direkt. Jag väljer att avvakta någon timme hemma och ställer mig i duschen. Det lindrar något men värkarna är otroligt starka när jag står upp. De kommer i princip i ett.

Klockan 08.30 står jag inte ut mer. Drömmer om lustgas. Jag ber Kostas ringa förlossningen igen och kolla läget. Det visar sig att det visserligen är fullt men att de tror att rum kommer att frigöras för oss så vi kan komma in. Kostas får hjälpa mig att klä mig och slänga ner några sista saker i förlossningsväskan innan vi tar oss ut till bilen. Den är strax efter 09 när vi kommer iväg.

På förlossningen får vi vänta innan vi kan komma till undersökning. Värkarna är så starka nu att jag börjar få svårt att fokusera. Ber Kostas massera mig hårt på ländryggen när värkarna kommer, men vid det här laget hjälper det knappt. Jag skriker åt honom att ta hårdare men får höra av honom att det inte går. Till slut får vi komma in på undersökning för CTG. Klockan är ungefär 10.15 nu. När jag väl ligger känns det som att värkarna lugnar sig något och jag får lättare att hantera värken. Bebisen mår utmärkt och har stadig och jämn puls, ganska normal för honom.

Barnmorska kommer in för att undersöka mig. Gissa om jag blir paff när jag får höra att jag är öppen 9 cm. Vi får genast ett rum, trots att det egentligen var fullt. Jag frågar om det finns tid för EDA men Malena svarar att nej, den kommer inte hinna värka på dig. Lustgas då? Jadå, det går utmärkt. Och äntligen får jag masken i min hand. Det känns lite som att komma till himlen. I jämförelse med ingen smärtlindring alls är lustgasen otroligt.

Vid nästa undersökning är jag helt öppen. Vattnet har dock inte gått, och det är egentligen bara det vi väntar på. Malena säger att vi kan avvakta ett tag till, annars tar hon hål på hinnan. Och så blir det. Nästa gång hon kommer tillbaka är klockan 11.40. Jag ska ringa på henne när jag känner att jag vill krysta, vilket är ungefär 10 minuter senare. Jag krystar en gång, två gånger. Nu känner jag huvudet halvvägs ute och ska bara invänta nästa värk. Jag böjer mig fram och känner på kalufsen med handen. Nu är han här, tänker jag. Och mycket riktigt, när nästa värk kommer behöver jag inte trycka mycket. Han glider ut och landar på sängen. Jag får honom på mitt bröst och ser en liten svart kalufs ligga där. Han är alldeles skär och rosig och mår jättebra. Vi har blivit föräldrar igen. 12.06 föddes han, sex timmar efter min första värk. Dagen var 8 februari, BF -1.

Såhär i efterhand måste jag säga att det här nog är ganska nära en perfekt förlossning. Allting löpte på av sig själv och även om värkarna var mer intensiva och starka än med Stella så slapp jag den långa utdragna väntan. Jag kunde fokusera genom värkarna istället för att bli skrämd av smärtan och epiduralen som jag ville ha behövde jag i själva verket inte. Jag upplever att kroppen har återhämtat sig snabbare efteråt denna gång. Jag sprack ingenting och har därför inte ont på samma sätt. Så på frågan om det är lättare att föda barn andra gången så är svaret definitivt ja från mig.

20130214-091549.jpg

Annonser

5 comments

Kommentera här! Jag svarar på kommentarer här i bloggen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s