Livet

Jag har två vänner som tränar för Stockholm marathon. Hur coolt är inte det? Jag är grymt imponerad av dessa två, men också en smula avundsjuk. Varför? Det fanns en tid när jag också sprang. Inte marathon kanske, men åtminstone några sköna kilometer sådär. Även på den tiden gick jag ibland upp i ottan på lördagar. Men inte för att bygga med duplo, utan för att hinna med det tidiga aerobicspasset på SATS innan helgen började.

Livet förändras. Består av olika epoker. Just nu befinner jag mig i den epok som många skulle kalla småbarnstiden. Kanske till och med bebisbubblan med tanke på att Theo bara är 2,5 månader. Och i denna epok finns det inte utrymme för så mycket mer än barnen och familjen. Allt det där som var så viktigt innan barnen kom har med ens blivit åsidosatt. Jag saknar inte min tidigare tillvaro, men nog önskar jag att jag skulle lyckas få in ett träningspass eller två i schemat. Båda barnen sover just nu. Jag hade kunnat köra lite hemmaträning under tiden men valde istället att röja i köket, sätta igång en tvättmaskin, rengöra nappflaskor samt sätta mig här med Ipaden i knäet och skriva. Resten av dagen kommer det inte dyka upp någon lucka för träning. Möjligen en promenad, men jag kommer nog inte längre än 1 kilometer. Det är ungefär så länge som Stella kan tänka sig att åka vagn. Hur som helst.

Jag accepterar att livet just nu handlar till 99 procent om mina barn. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Då och då smyger jag in några plankor och lite pilates eller så och hoppas att mer tid för min hälsa och träning så småningom infinner sig. Ryggen börjar nämligen knaka och hållningen är rent utsagt hemsk. Men så länge fortsätter jag att välja barnvagnsaccesoarer istället för löpartajts. Bra så.

20130427-130938.jpg
När jag var hemma med Stella körde jag Mamma bootcamp, kanske blir det så även denna mammaledighet? Känslan av utomhusträning är fantastisk.

Annonser

One comment

  1. Ja det var ju det vi med hade. Men Noomi sov så oroligt och vaknade och hade svårt att komma till ro. Och nu när vi testade att lägga henne direkt i sängen så somnade hon så gott av sig själv och det var så skönt (men konstigt!) att få lite egentid på riktigt framför tvn på kvällen. Hoppas det fortsätter funka bra! 🙂

Kommentera här! Jag svarar på kommentarer här i bloggen.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s