grekiskastudier

För ett år sedan

Just nu känns det viktigare än någonsin att försöka bli en fena på grekiska. Kostas och jag har en ny familjemedlem på väg som förhoppningsvis ska invigas i det grekiska språket. Det får bli pappas ansvar. Men jag vill ju gärna förstå, så att han inte lär henne en massa dumheter!

Det här är mina egna ord. Den 16 september 2010. Det bästa med en blogg är att det alltid går att gå tillbaka och se vad jag tänkte på vid olika tillfällen. Tyvärr var jag inte en lika flitig bloggare innan Stella föddes, men lite finns det allt att ta av. Men: jag bloggade inte särskilt mycket om graviditeten. Inga magbilder eller så. Jag vet inte riktigt varför. Tror jag kände att det skulle bringa otur att skriva för mycket om det. Hm. Lite knäpp är jag allt!

För att återvända till citatet. Ambitionen att ”inviga” Stella i det grekiska språket lever i högsta grad. Pappa pratar grekiska med henne ibland även om jag tycker att han borde bli bättre på det. Övergå helt och hållet till grekiska redan nu. Annars finns det liksom ingen poäng. Stella står ju även i förskolekö till Melissaki, den grekiska förskolan som jag tidigare har nämnt.

Min grekiska? Jag får väl erkänna att jag har lagt den på hyllan för nu. Det känns inte särskilt aktuellt att hoppa på en språkkurs just nu. Och jag tror att jag behöver kursen. Som piska. Morot är inte alltid tillräckligt.

Annonser

Så, lite grekiska

Hade lektion i grekiska igår för första gången på två veckor, höstlovsuppehåll då många i gruppen har barn.

Skumt det känns att jag faktiskt snart kommer att ansluta mig till dem!

En grekiskakursare är också gravid men inte lika långt gången som jag. Så jag antar att vi båda kommer att tvingas ta ett uppehåll nästa termin. Något som jag egentligen inte vill. Jag har verkligen ingen lust att tappa tråden nu, när vi har kommit så långt! Kanske går det att lösa ändå? Men frågan är hur motiverad jag kommer vara till att smita iväg på grekiskakurs på torsdagskvällar när jag har en nyfödd liten tjej hemma. Hm.

Har i alla fall köpt de nya kursböckerna nu, äntligen! Nygrekiska 2 heter den och är redan hatad av större delen av gruppen. Hoppet från bok 1 till bok 2 är enormt. Nivån är som från ett annat universum, ungefär. Men vi får kämpa på. Det finns inte jättemånga exempel på läroböcker i grekiska..

Nu börjar vi!

Snart iväg på grekiska för första gången på månader. Det ska bli spännande. Vem är kvar? Vem har tillkommit? Och framförallt: kan jag någonting alls efter denna evighetslånga paus?

Min förhoppning är att lektionen kommer att gå i ljusets hastighet ikväll. Jag känner mig aningen sliten och trött, glad att det snart är fredag. Jag är väldigt gravid idag, helt enkelt..

Grekiska snart på gång – igen

Nu är det snart dags att återuppta grekiskan igen. Nästa vecka börjar kursen på Medborgarskolan. Borde vara proffs vid det här laget eftersom att jag nu ska läsa nivå A2. Har alltså gått över från 1 till 2.

Det är så länge sedan jag var på en lektion, men mycket har hänt sedan dess. Jag spenderade nästan en månad i landet under sommaren vilket självklart gör underverk för språket. Jag förstår väldigt bra nu. Pratar…nja…inte alls särskilt mycket ännu. Under tvång, visserligen! För när man inte har någon annan att falla tillbaka på, då överraskar kunskaperna.

Just nu känns det viktigare än någonsin att försöka bli en fena på grekiska. Kostas och jag har en ny familjemedlem på väg som förhoppningsvis ska invigas i det grekiska språket. Det får bli pappas ansvar. Men jag vill ju gärna förstå, så att han inte lär henne en massa dumheter!

Jag vet att det finns många där ute som har vuxit upp i tvåspråkiga familjer, kanske till och med trespråkiga. Vad finns det för bra tips att ge?

Kursdag

Igår satt jag i soffan och läste i min nygrekiska bok medan Kosta spelade TV-spel. Ett bra upplägg. Då är han tillräckligt attent för att bekräfta när jag säger rätt, men inte tillräckligt med för att påpeka när något är väldigt fel. Fast det var ingen match just då, satt mest och försökte träna in färger och adjektivböjning. Den är rätt enkel. Inte som pluralböjningen..

Det är mycket kurs för mig idag. Kurs hela dagen i jobbsyfte, sedan grekiska ikväll.

Dessa torsdagar

Det är ny vecka igen. Som vanligt släpar sig måndagen fram. Har aldrig riktigt kommit överens med måndagar.

Och så har jag kommit fram till en annan sak. Torsdagar är en dålig kursdag. Varför? Jo, för alla företags-mingel-grejer har en tendens att ligga på torsdagar. Denna vecka har jag åter fått avstå en ”IT-gala” på grund av (eller tack vare) att jag har grekiskakursen. Har även missat ett par lektioner den här terminen för att de krockade med viktiga jobbgrejer. Typiskt.

Varför är torsdagar alltid så…bokade?

Fast det är klart, jag skulle inte vilja gå tillbaka till att ha kursen på måndagar.

Inte så efter som jag trodde

Det har visat sig att jag inte var så efter som jag trodde. Min lärare mailade mig instruktioner från förra lektionen, där hon angav att de hade läst kapitel 16. Det var i själva verket kapitel 14.

Men gissa om jag blev pass när jag satte mig ner och försöka förstå någonting av kapitel 16! Ny grammatik och allt. Detta blir nästa termin. Den tar sin början i februari.

Igår läste vi en något utdaterad text om postkontoret. Vem går till postkontor längre? Har inte varit på ett på hur många år som helst. Det är verkligen dags för en ny upplaga av den här textboken..