Theodor

Förra året

8 mars förra året. Åh, tänk hur mycket som har hänt sedan dess. Stella, liten 2-åring, nybliven storasyster. Och lille bebisen, han som nu springer runt och busar med sin syster. Ikväll har de verkligen busat ihop, jagat varandra och skrattat med varandra. Det har blivit något helt nytt sedan Theodor började gå, han är på Stellas nivå på ett annat sätt. De underhöll också varandra ett bra tag medan jag och Kostas åt middag. Härliga, fina barn!

20140309-214523.jpg20140309-214535.jpg
Men jag ska erkänna att det inte är en dans på rosor att ha två vildingar hemma när mamman själv är i dålig form. Den här förkylningen har varit ovanligt segdragen och det går ju inte att sova konstant, som jag kanske skulle ha gjort i mitt tidigare liv. Men jag är tacksam att vi har haft hjälp av familjen och att vi nu, äntligen, ser ljuset i slutet av tunneln.

Jag skrev ovanstående igår kväll men hann somna innan jag tryckte på publicera. Trött eller? Haha!

Annonser

Att snögubba

Hur många har byggt snögubbar föregående helg? Alla? Vi gjorde i alla fall det. Grått väder var det men vi tänkte att det var bäst att passa på, en mildvinter som den här vet du aldrig när chansen kommer igen. Om den ens kommer igen. Konstiga formuleringar här men ni förstår vad jag menar. Just nu töar det så snabbt att det verkar som att alla snö vi har kommer att vara borta lagom till Theodors 1-årsdag på lördag.

snogubbe

Men i alla fall, ett par snögubbar blev det i söndags. Och för en gångs skull var Stella med på noterna när vi skulle ut. Lillen däremot såg inte riktigt nöjet i det hela, men han deltog på ett hörn ändå.

snogubbe2 theo-snogubbeTisdagen har hittills innehållit te, Nyhetsmorgon, löprunda (på bar väg!) medan farmor barnvaktade Theodor och nu strax dusch och lunch. Längtar mest till sista punkten.

Klättrare

Den här lille killen har precis lärt sig att klättra upp på syrrans säng. Vilket betyder att han även kan klättra upp på en massa andra grejer. Och självklart är klättra det enda han vill göra nu, när han har kommit på hur man gör. Bara att gilla läget antar jag och inse att det inte längre går att lämna de små för sig själva en stund. Åtminstone inte förrän han lär sig att klättra ner. För det har han INTE koll på ännu.

På Instagram la jag upp en liten video på stordådet, så ni som inte redan har sett den kan kolla där.

klattra2klattratheo-11-klattra

Det är verkligen mycket som händer med Theodor nu. Mimiken på den nedersta bilden är så typisk för honom just nu, ständigt predikande om någonting. Tänk att du blir 1 år om ett par veckor!

Tossor, mockasiner och små steg

På morgonen gick jag med båda barnen till öppna förskolan. Total succé blev det. Båda hade kul, var osäker på vad Stella skulle tycka men hon lekte för fulla muggar och njöt nog av att vara störst på plats, eller åtminstone nästan störst. Så det kanske får bli repris även nästa måndag.

Nu sitter jag och kollar på Familjen annorlunda med ett öga och surfar med det andra. Jag är på presentjakt till lillen, och jag tänker att en passande sak är ett par gå-tossor eller mockasiner. Han har växt ur de han har. Nu är han på gång, idag har han vid flera tillfällen gått några små steg. Så stor helt plötsligt, lillebror.

Men vilka ska ha få då? Här har vi några alternativ. Jag ska försöka titta live i butik, framförallt på tossorna från KappAhl uppe till vänster som ser så söta ut! Huvudsaken är förstås att de sitter på fötterna. Vissa mockasiner kan hasa lite eller mycket, då kanske ett par tossor eller typiska inneskor är bättre?20140127-211923.jpg

Sömnigt

theo-gaspDen här bilden sammanfattar förmiddagens utehäng rätt bra. Trötta barn som egentligen inte har någon lust. Hungriga som små vargar var de båda två dessutom, så jag fick storma in i köket med ytterkläderna på och värma gårdagens middagsrester till lunch. Tack och lov för rester säger jag bara. Idag fick jag uppleva en ny aspekt av föräldrarskapet dessutom. Den som kallas ”mamma jag måste kissa nu nu nuuuu”, varpå vi fick ta en omväg för att komma till en toalett så fort som möjligt. Vi befann oss i närheten av BVC så vi smet in på toaletten där. Måste väl vara okej i nödsituationer?

Just nu sover Theo sin vila för dagen. Ja, det är vila nu och inte vilor. Det är ingenting jag har försökt styra utan han har självmant valt att sluta med den andra tuppluren. Det känns väl så tidigt för det, men när jag tänker på det så tror jag även Stella började sova enbart en gång på dagen när hon var runt 1 år.

Fredag idag, skönt. Vi lyxar till det med lite fika strax.

Framtiden

”Du har plats 210 i kön”. Tack så mycket Försäkringskassan för att ni förpestar min förmiddag. Jag försöker ansöka om föräldrarpenning men eftersom det nya ansökningsförfarandet inte fungerar online så går det inget vidare. Och sett till telefonkön så antar jag att det är några fler än jag som har samma problem.

Vi är inne på sluttampen nu, lillen och jag. Nu kan jag räkna månaderna som återstår av min föräldrarledighet på en hand. Läskigt. Och då är jag ändå hemma längre nu än jag var med Stella. I och med detta så har jag mycket att tänka på och planera för. Jobb, var vill jag jobba och med vad? Kan vi göra några semesterplaner för sommaren? När kommer Theodor att få förskoleplats och kommer det att bli där vi vill? Frågorna hopar sig och jag känner att jag omedvetet blir lite stressad av detta. Ännu är det bara januari men när en inte vet någonting om vad som väntar, då spelar det liksom ingen roll hur många eller hur få månader det är kvar.

stella-vinter-1Stellas första vinter när hon började på Melissaki. Ett par månader äldre än Theo är nu.

”Du har plats 166 i kön.” Det går framåt i alla fall. Ska se om jag får detta avklarat innan den lille vaknar, det vore rätt skönt. Igår kväll var jag så frusen och hängig, jag var övertygad om att jag skulle bli sjuk under natten, men i morse kändes det bättre. Jag kanske klarar mig ändå, trots att resten av familjen har haft kräksjuka under helgen och början av veckan. Pappan var sist ut igår. Håller alla tummar jag har för att jag har dragit vinstlotten den här gången.

Och så kom vintern

Idag var det kallt, någonstans runt 6-7 minusgrader och läge för lite mer snölek såklart. Theo på pulkan för första gången i sitt liv och Stella fick prova på att dra. Jag tror att båda hade kul, när de väl var ute, och jag är så glad att vi har fått den här snön till låns nu. Stella är inne i någon ”vill inte gå ut-period” för närvarande och det blir världens fight varje gång vi ska ha på ytterkläderna. Hoppas på att det är övergående, det är inte kul att bråka om en sådan liten sak varenda dag.

Jag försöker vara lite mer flitig med kameran för att få bättre bilder på de små, mobilbilder i alla ära men det blir verkligen en helt annan sak med ”den riktiga kameran”.

vinter1 vinter2Mamman här gjorde en löprunda på förmiddagen, en härlig vintermil blev det igen och denna gången betydligt snabbare än min första mil på nyårsafton. Första kilometern var det kallt, men sen så kändes kroppen jättebra hela vägen. Snön störde mig inte alls idag, underlaget var riktigt fint. Så skönt att hålla i löpningen även under vintern – det går super, bara viljan finns.